Regn, kyla, blåst och skönt ändå.

I stugan i sköna Sommarstaden. På uteplatsen med usel uppkoppling skall jag ändå försöka få till det.
Det kvittar egentligen hur vädret är i stugan, här det alltid gott, värme inomhus finns och allt det gröna att vila ögonen på är en lisa för själen.
Kaprifolen börjar blomma, småfåglarna, som får kex och brödkanter av Eva, susar runt öronen.
Skatungarna skriker som stuckna grisar på sin utttröttade moder är irriterande men ack så underhållande.
Vinet artar sig bra, blir en bra skörd även om den blir lite mindre i år än förra året.
Vinbären börjar bli söta och plockfärdiga, hallonen likså.
Rosorna blommar i all sin prakt och det som saknas är väl fiskarna i dammen.
Något odjur åt som bekant upp alla våra små simmande vänner.

Nu står vi inför vår mest intensiva vecka på året, Östersjöfestivalen, den vecka på året då vi unnar oss att vara nästintill ansvarslösa.
För sena nätter, för mycket onyttig mat, för mycket musik, för mycket alkohol i olika former, för mycket av allt. Men en tradition som kommer sig av vår första tid tillsammans och jag hoppas att jag får uppleva för mycket av allt många år till.
Till sist den traditionella hälsningen i Karlshamn " Vi ses på festivalen".
Jag önskar alla mina vänner ute i landet att vi kunde ses på festivalen.
Östersjöfestivalen är väl värd att uppleva.