Nu rullar det på med mitt nya fotoprojekt. Vad det blir i slutänden återstår att se.
Jag knystade om behovet av en ateljé olch det kan nog lösa sig enkelt.
Av en ren händelse tittade jag på hemsidan för Riksförbundet Svensk Fotografi, RSF.
En organisation som rymmer rena nybörjare och mycket duktiga amatörer, och med mycket menar jag just mycket.
Förbundet är anslutet till den internationella organisationen FIAP.
Ungefär, med reservation för stavning, Federation International del Art Fotografique.
Tävlingsverksamheten i dessa organisationer räknas till den mest seriösa i fotovärlden.
På Hedenhös tid var jag med och tävlade en del i dessa sammanhang. Resultaten pratar vi inte mer om nu även om jag fick en del accept.
På RSFs hemsida hittar den lokala fotoklubben och då löser sig ett problem.
För 150 riksdaler blir jag medlem och får tillgång till en ateljé med studioblixtar, paraplyer, reflexskärmar och bakgrunder. Tyvärr ingick inte en modell men för 150 pengar kan man väl inte få allt.
Nu blir det krånligt igen.
För att få rätt färgbalans i bilderna använder man ett litet kort med rena grundfärger.
Kortet fotograferar man av som inledning på fotosessionen.
Denna bild kan man sedan använda för att stämma av de riktiga bilderna i datorn.
Det hela handlar om färgtemperaturerna. Hudfärg skall bli hudfärg, vitt skall vara vitt osv.
Detta lilla kort har jag någonstans i gömmorna men kan inte för mitt liv hitta det.
Jaha tänker jag, då får jag väl köpa ett nytt.
Pris 1250:-, pris 1500:-, vad har hänt, mitt ofunna kostade om jag minns rätt ett par hundringar.
Nu är goda råd dyra och de måste bli billigare.
Photoshop borde kunna lösa problemet tror jag.
Jodå, det tog några timmar att hitta rätt på de färger som behövdes på kortet.
Jag behövde RGB. Rött, grönt och blått i rena färger.
Sen behövde jag CMYK, Cyan, Mangenta, Yellow och Karbon (som är svart) i lika rena färger.
Ett par gråskalor kunde sitta bra så det blev två gråa tråkiga rutor också.
Att göra små rutor i alla dessa färger var lite knepigt och att spara ner dem i ett format som gick att hämta i Power Point var lite krux.
Men skam den som ger sig, jag fick ihop det.
Nu blev det problem med kalibreringen av bildskärmen, en bildskärm kan ställas in på många sätt och jag behövde kalibrera den efter ett system som heter Pantone.
Jag skall inte trötta dig med mina konstiga konstigheter med det löste sig efter ett tag.
Skicka över alla färgrutor till Power Point för att får det snyggt och användbart var inget problem så nu gick det att skriva ut.
Trodde jag.
En skrivare lever också sitt eget liv och jag lever uppenbarligen inte samma liv.
Att tämja detta monster tog en stund men så småningom talade vi samma språk.
Nu kan jag kalibrera färgerna i bilderna på rätt sätt med hjälp av detta kort i format A5.
Det är egentligen helt vansinnigt vilka probelm man kan skapa för sig.
Att beställa biljetter till nyårsrevyn var betydligt lättare och fasiken vet om inte det ger mer till livets värde än kort med färgrutor.
Dagen har varit snäll mot mig och mitt färgruteprojekt gav mig nya kunskaper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar