tisdag 7 februari 2012

Vågar jag föreslå...

att vi skrotar våra trygghetssystem?
A-kassan har nästan havererat, läste att sju av tio unga med nytt jobb väljer att stå utanför av den anledningen att det är för dyrt.
Försäkringskassan är ett totalhaveri och Socialförvaltningarna som är sista räddningen har för
stor belastning i många kommuner.

Jag funderar på att införa Medborgarlön.
Ett system som träder in när medborgaren blir sjuk eller arbetslös.
Ingen lätt konstruktion men det borde vara bättre med ett system än alla de som finns idag.
Låt Arbetsförmedlingen förmedla arbeten inget annat.

När man blir arbetslös så tittar man på en massa faktorer som ålder, utbildning, antal arbetsår i förra jobbet och totalt. Hur ser arbetsmarknaden ut i senste jobbet, var finns jobben.
Hur ser den sociala situationen ut? Gift, Sambo, barn mm.
På grundval av detta gör man en plan för att återfå ett arbete.
Vuxenutbildning återinförs men med striktare utbildningsplan.
Så länge den arbetslöse följer sin plan så utgår medborgarlön utan bortre gränser eller sänkningar av lönen.
Att tvinga en 50-åring med familj, socialt nätverk och olika uppdrag i föreningar att söka arbete i Malmö när man bor i Korpilombolo är inhumant och kontraproduktivt.
Jag tror bergfast på att en grundtrygghet i ekonomin ger en större motivation till att komma tillbaka till arbetslivet.

Om man inte följer sin plan eller inte vill medverka så utgår ändå Medborgarlön men då kräver samhället att jag utför samhällstjänst.
Resursperson i vård, skola eller omsorg exempelvis.
Och här skall vara mycket hårda regler för vad som räknas som samhällsnytta. Inget nytt FAS-3 eller ALU. Inte heller någon arbetspraktik som innebär gratis arbetskraft.
All samhällstjänst ligger hos statliga eller kommunala verksamheter.

När jag blir sjuk så är det en läkare som avgör både sjukdom och arbetsförmåga.
Det handlar inte bara om sjukdomen i sig utan också vad sjukdomen för med sig i form av stress, oro ångest och annat relevant.
En Cancerpatient tror jag har nog av sin sjukdom utan att behöva oroa sig för arbetet även om det vore möjligt att jobba några timmar.
Men som sagt läkaren avgör.
Har jag 50% arbetsförmåga så är arbetsgivaren tvungen att låta mig jobba 50%.
Om jag inte kan arbeta i det vanliga jobbet så blir det samhällstjänst på ett eller annat sätt på den friska delen.

Medborgarlön kan utgå tidigast efter avklarad gymnasieexamen med godkända betyg.
Skoltrötthet kompenseras med samhällstjänst.

Nyanlända flyktingar studerar i princip på halvtid och utför samhällstjänst på halvtid. Jag tror att en arbetsplats är ett bra ställe att lära sig språk och sociala konventioner.

En fråga som är att fundera kring är om en arbetslös har ekonomiska tillgångar.
Idag måste man för att få försörjning genom socialtjänsten i princip avyttra all sin egendom som går att avyttra. Bil, hus, sommarstuga, bostadsrätt mm.
Dettta ger ofta oönskade konsekvenser för framtiden och här bör man fundera ett tag.

Ett ungt par som skaffar barn och villa, ny bil och annat i den vägen med ett halvtids-vikariat på 6 månader har enligt min mening handlat oansvarigt och bör också räkna med detta vid avgörandet om medborgarlön.
Ett par i femtioårsåldern som bor i en lägenhet och har skaffat sig en ny bil för ett år sedan och sedan förlorar jobbet efter en konkurs bör bedömas på sitt sätt.
Lagstiftningen skall se ut på ett sätt som gör alla bedömningar lika och det skall alltid finnas en överprövning skild från den instans som fattar det första beslutet.

Min grundtanke är att tydliga handlingsplaner som är realistiska med tydliga tidssatta mål är effektivare än dagen system och också mer ekonomiska inte bara i pengar räknat.
Medborgarlönen räknas fram individuellt för varje behövande och den ekvationen kan inte vara svår att finna ut för den som har kompetensen.

Tyvärr är det så att det kommer att behövas sanktioner och jag tror inte dessa skall vara ekonomiska i första hand. Alla behöver mat för dagen och tak över huvudet samt ett utrymme för att fungera i samhället för övrigt.

Nu har du som läser antagligen många synpunkter och dessa får du gärna framföra som kommentar här på bloggen.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar