Min värsta besvikelse över valresultatet har väl lagt sig och det är ännu inte helt klart. I Karlshamn har väl Socialdemokraterna klarat sig rätt hyfsat.
MIn återstående upprördhet består av Sverigedemokraternas framgång. Ett parti som anser sig demokratiskt och icke-rasistiskt trots upprepade klavertramp av enskilda medlemmar. Hur många medlemmar i detta parti kan gå över gränsen innan partiet själv måste erkänna sin främlingsfientlighet?
Jag har de senaste dagarna fört många samtal med forna flyktingar och invandrare som är verkligt oroliga över sin framtid. Även de som i många år varit svenska medborgare oroar sig för sin framtid.
Jag är som många av er vet grundare (ihop med Sambon Eva) och tillika ordförande i Karlshamns Internationella Förening. I denna förening finns medlemmar från i stort alla världsdelar, från olika religioner och kulturer. Vi har i föreningen aldrig haft problem att umgås eller att komma överens och jag har aldrig förväntat annat.
Nu kan jag dock känna en viss besvikelse över att så få av medlemmarna engagerat sig i frågan om Sd och deras synsätt. Även våra medlemmar har trott att problemet skall lösa sig av sig själv.
Nu funderar vi över en del förändringar och en del nya planer.
1. Vi har i föreningen familjemedlemskap, dvs alla som har samma adress är medlemmar för en avgift. Min fundering är nu att införa en åldersgräns i familjemedlemskapet. Låt säga 18 år, efter det måste man ta egen ställning. Syftet är inte att få in mer pengar utan att få de yngre att ta aktiv ställning till medlemskapet.
2. Vi måste få våra medlemmar mer aktiva i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Man kan inte hoppas att styrelsen skall göra arbetet. Många av våra medlemmar har "invandrarbakgrund" och måste därför engagera sig mer i en sak som i högsta gard berör dem.
3. Vi måste söka politiskt stöd för vår förening på mer än det sätt som gjorts så här långt. Jag har försökt att lobba för föreningen men nu måste vi uppvakta partierna mer formellt.
4. Styrelsen måste fördela ansvaret för arbetet inom sig bättre. Varje styrelsemedlem kan ha ett eget ansvarsområde. Styrelsen måste nog också förnya sig.
Det finns mer att ta tag i i organisationen men jag stannar där så länge.
Jag planerar nu för ett medlemsmöte inom en snar framtid.
Sen till sist en liten analys över Sds framgång.
De etablerade partierna har inte tagit debatten med SD. Jag har under de senaste dagarna pratat med flera medlemmar i olika partier och alla är sorgligt okunniga i Sds program. Många av kommunens tjänstemän tycker att detta är ett politikerproblem som man inte behöver engagera sig i.
Invandrargruppen själv hoppas på att politikerna skall lösa problemet och här ser man inte sitt eget problem.
Jag har under de senaste dagarna, och även tidigare, fått åsikter om de yngre män (företrädesvis) som hänger på fiket hela dagarna, kör omkring i bilar som låter, som jobbar svart på stadens restauranger och allmänt glider omkring i tillvaron. Detta måste undersökas. Ligger det något i det eller är det bara allmänt skitprat.
Jag känner tyvärr till en del som stämmer in på detta och frågan är vem som äger problemet. Är det deras familj, samhället eller ligger ansvaret hos den enskilde.
Det går inte längre att sopa denna typen av frågeställningar under mattan, vi måste antingen bevisa att det är fel eller göra något åt det annars får Sd fler argument.
Jag tror inte någon kan anklaga mig för rasism men även jag måste nu ställa obekväma frågor om vi skall få ut rasisterna från våra folkvalda församlingar.
Som vanligt är det här fritt ur hjärtat, oredigerat och kanske mindre genomarbetat. Alla stavfel beror på slarv inte okunskap. Kommentera gärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar