Riktigt klok är jag nog inte

För inte så förfärligt längesedan skrev jag två inlägg om att köpa, äga och nyttja kamera.
Jag konstaterade att jag var mycket nöjd med min Olympus, superkompakt, SP 590 U.
Jag tror till och med att jag påstod att jag kunde göra allt med den som går att göra med en systemkamera.

Och nu sitter jag här med en systemkamera av märket Canon.
Föll jag för reklamen som påstår
"Kan nån, kan Canon", eller "Canon kan grabben".

Nej det var en vånda att söka efter en ny kamera och en av anledningarna att över huvud taget söka ny kamera var formatet RAW.
De flesta kameror använder Jpeg och nu måste jag nog förklara mig.
Det handlar om hur bilderna komprimeras för att ta mindre minne i kamera och dator i anspråk.

Vi fotograferar med låt säga 12 megapixlar men kameran sparar ner det till mycket mindre.
Här använder olika fabrikat olika algoritmer men enligt en fastställd standard.
Exempel.
En bild tagen med 12 megapixlar i Jpeg ger en fil på 4,4 megabyte i högsta kvalitet.
En bild tagen i RAW-format ger en fil på 16.7 megabyte, det finns alltså 4 gånger så mycket information i en RAW bild.

Man kan enkelt uttryckt säga att RAW ger ett digitalt negativ som går att styra och ställa med i en dator på ett helt annat sätt än Jpeg.

En detalj som irriterat mig med Olympusen är den elektroniska sökaren, den blev ibland lite svår att jobba med.
Nu handlar det om spegelreflex på riktigt.
En förbättring är också att ljusstyrkan på oblektivet nu är bättre och jag kan skaffa ett objektiv med ännu bättre ljusstyrka när andan faller på.

Att välja en ny kamera var en vånda påstår jag men varför det då.
Jo, megapixlar är långt ifrån hela sanningen eftersom bilderna komprimeras som jag förklarat.
Jag påstår till och med att det har gått lite inflation i pixlar.
Att kasta ut 80.000 kronor på en kamera är inte svårt om plånboken tillåter det men frågan är hur många som kan och orkar sätta sig in i alla finesser.
En glad amatör gör det absolut inte.
Jag räknar mig inte riktigt till amatörerna men min valda kamera har så många inbyggda finesser och krumelurer att det kommer att flera månader att sätta mig in i allt.
Men utmaningar är min livsluft så det här kommer att bli trevligt och spännnade.

Och eftersom jag inte är riktigt klok så kommer tankarna på var kan jag hitta en liten billig lokal och använda som ateljé, var hittar jag en tjej som inte tror att hon är en skönhet och blivande stjärnmodell men som gärna ställer sig framför en kamera bara på kul.

Tja det här blev som vanligt lite rörigt, men vad hjärtat är fullt av hamnar gärna på pränt.
Och den första bilden blev så klart på sambo Eva.