Jag fick en fråga på mailen om varför jag köpt en amatörkamera när jag har bättre kameror. Ett svar kunde vara att jag är amatör eftersom jag inte försörjer mig på foto. Jag har svarat på mailet med kan kanske utveckla det lite.
Mina två systemkameror består av två lika hus och två olika objektiv som överlappar varandra. 18-55 mm och 55-250. Jag valde Canon eftersom Canon har legat och ligger långt framme när det gäller innovationer och byggkvalité. Valet var grundat på erfarenhet och ett evigt Googlande.
Jag har tidigare fått frågan varför jag valde vad som kallas instegmodellen som betraktas som en nybörjarkamera och svaret är enkelt. Den har vad jag behöver.
12 megapixlar kan jag göra fototapet av, 3 bilder per sekund räcker lång om jag inte skall fotografera hundkapplöpning eller kaninhoppning, ISO 6400 är fullt tillräckligt, mm. mm
Enklaste svaret är att behövde ingen kamera för att imponera på andra och jag visste precis vad jag köpte.
Nu blir det lite tungt att bära på fotoryggsäcken som väger 6 kilo med alla tillbehör till systemkamerorna och det gjorde att jag ibland bara tog den med kortare objektivet och ibland den med det längre objektivet. Och hur jag än valde så blev det ibland fel och då osade det svavel från min strupe. Tanken på att skaffa en alltiett-kamera dök upp då och då.
Vid en alldeles vanlig inköpsresa till Kristianstad hamnade vi på MediaMarkt bara på kul och då hittade sambon Eva en liten trevlig kamera av en slump. Jag kikade på den men mer blev det inte. Men väl hemkommen malde det lite hjärnkontoret och jag Googlade igen.
Vad upptäckte jag då? Jo en Canon PowerShot SX 500 IS som slår de systemkameror som är äldre än 4 år på fingrarna på nästan alla punkter.
Den största skillnaden är att sensorn i en systemkamera oftast är i storlek APS-c medan den nya lilla kanonen har storlek 1/2,3. Utan att bli teknisk så är en större sensor generellt bättre men även behandling av brus och bildprocessorn har stor betydelse.
Båda dessa senare faktorer har utvecklats enormt de senare åren så skillnaden är knappt märkbar i bildresultatet.
Det lilla nyförvärvet har 30 ggr zoom vilket vida överstiger vad systemkamerorna har till ett överkomligt pris. Ett objektiv med brännvidden 400 mm skulle kosta mig 14.000 och då är det en bit kvar till 700 mm som den lilla nya klarar. Den nya har 16 megapixlar de båda gamla 12, men pixlar är inte allt. Här skulle jag kunna göra en utläggning om pixlar och storlek på sensor men du skulle bli lika förvirrad som jag blir så det struntar jag i. Fler pixlar har mindre betydelse än vad vi tror.
Saknar jag då inget? Jo det gör jag, jag är hänvisad till J-peg och saknar RAW. Raw som kan kallas ett negativ när jag laddar över till datorn ger mig kontroll över exponering och vitbalansen plus en del annat. Jag saknar också en sökare att sätta ögat till, nu är jag i klorna på bildskärmen på tre tum och det är ovant, men jag har bättre koll på skärpedjup som kompensation.
Den inbyggda blixten är skit men det kan jag uppväga med min externa blixt med slavfunktion.
Jag kan filma i full HD vilket inte går med systemkamerorna, stereoljud ingår.
Så du som anser att jag gjort ett konstigt nerköp borde fundera över ditt eget val av kamera om du inte är ett proffs som har fotografering som yrke. Sen är det fortfarande så att det finns ingen kamera som ersätter fotografens kunnande på baksidan av kameran hur mycket du än önskar det och tillverkarna påstår det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar