onsdag 19 februari 2014

Om ordningen i världen

Just nu sker det otäcka saker i Ukraina och det fick mig att fundera lite över ordningen i världen och det så kallade världssamfundets aktiviteter.
Världssamfundet verkar bestå av de länder som är särskilt beroende av oljefyndigheter samt Storbritannien och givetvis Carl Bildt som är expert på det mesta när det gäller utrikes frågor. Ja det vill säga så länge de går hand i hand med hans egna privata intressen.
Nu skulle jag försöka att vara seriös för en gång skull och det sprack redan i inledningen.
Bättring alltså.
Om jag besöker  http://globalis.se/Konflikter  som drivs av FN-förbundet så finner jag följande konflikter, håll i dig nu:
Colombia-Västsahara-Algeriet-Liberia-Elfenbenskusten-Nigeria-Centralafrikanska Republiken-Angola-Syrien-Irak-Kosovo-Libanon-Tchad-Uganda-Demokratiska Rebubliken Kongo-Burundi-Sudan-Eritrea-Somalia-Afghanistan-Filippinerna-Tjetjenien-Georgien-SriLanka och som sagt Ukraina som ännu inte räknas som en konflikt. Egypten borde också finnas med.

Till listan skulle antagligen kunna läggas Turkiet och Iran med sina kurdiska problem och ytterligare några som tydligen inte räknas som konflikter.
När jag kikar på var konflikterna finns och vad som orsakar dem så framträder ett mönster. På de flesta platserna så har forna kolonialmakter ritat kartan, och man har använt linjal i många fall. När Afrika delades upp mellan europeiska stater så var Afrika en ny kontinent och kunskapen om detta land var minst sagt rudimentära och också ointressanta.
Afrika var befolkat av hundratals stammar och klaner med högst oklara gränser om ens gränser fanns. Dessa nya linjalgränser kunde ofta skära rakt igenom byar och klangränser. Det ser ungefär likadant ut i alla konfliktländer.
Det handlar oftast om strider mellan släkter, klaner eller stammar. Möjligen också vad man själv anser "folkslag".

Hur hanterar då världssamfundet dessa konflikter? Svaret är tyvärr att det beror i hög grad på konfliktlandets tillgång till oljefyndighet och mineraltillgång.
Men problemet och hanteringen av det är mycket mer komplicerat än så.
Ett land som bara finns på kartan kan ha så många viljor att det troligen inte går att hantera.
Alla dessa stammar, klaner och släkter har så lite gemensamt att det inte går att skapa en demokratisk nation inom överskådlig tid.
Det finns religiösa och kulturella skillnader som är oöverstigliga just nu.
Det finns en fientlighet som är grundad under många hundra år.
Och mest av allt, det finns inget begrepp om demokrati och ingen allmänt accepterad lagstiftning. 

Vad gör vi alla då åt detta? Svaret är sorgligt. Inte mycket, eftersom det inte finns en lätt lösning. Nu undrar du kanske om jag har en lösning i tankarna och jo, det har jag. Men mina tankar är det ganska få som lyssnar till och min lösning är så radikal att vare sig FN eller världssamfundet skulle anse den realistisk. Och ärligt talat så tror inte jag själv på lösningens genomförbarhet. Det är dock möjligt att jag presenterar mitt förslag framöver. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar