Det är inte ditt fel att det var länge sedan, det ligger helt på mig.
Men det är tyvärr så att orken just nu inte är på topp och till det finns många skäl.
Det främsta skälet är såklart ohälsa som kräver mycket. Men skall inte tvätta byken offentligt har det sagts men jag har förstått att det kan vara hälsofrämjande att dela med sig av sina tankar och funderingar. Och vill du inte läsa om mina tankar och funderingar kring min hälsa så kan du klicka på krysset uppe till höger redan nu fast du missar du lite filosofi också.
Min sambo har, som du som följt min blogg vet, drabbats av ohälsa av det värre slaget och det är inga sjukdomar som man bär eller upplever själv som person, det smittar av sig. Inte rent fysiskt men psykiskt och mentalt.
Jag besöker numera en psykolog nästan regelbundet för att få tillfälle att resonera kring mina upplevelser och tankar. Resonemangen ger ingen bot men en lindring vad gäller mitt psykiska tillstånd. Jag erkänner rakt av att jag inte mår bra. Kroppsligt kan jag säkert leva med mina småkrämpor många år till men när det gäller mina tankar och upplevelser är det lite mer osäkert. Nånå, man dör i regel inte av psykisk ohälsa även om det kan ta den vägen. Men det kommer många tankar om det fortsatt livet och hur det skall gestalta sig.
Jag blir 70 år i juni, sjuttio år. Jag har lite svårt att ta in det och ännu lite svårare att hantera det.
Rent konkret innebär det att jag befinner mig på vägen utför, mot livets slut.
Jag anser mig ha levt ett rikt liv med både framgång och motgång, men i stort ett bra och innehållsrikt liv. Jag har upplevt saker och händelser som de flesta inte är i närheten av. Jag har lärt mig saker som delvis är unika och delvis banala men som betytt mycket för mig personligen. Jag har utbildat och fortbildat mig och det värsta svar jag vet är "jag vet inte".
Försök slå mig i ett frågespel eller i melodikrysset. Jag är tämligen händig och har byggt både Friggebod och anlagt trädgårdar. Jag har byggt små elektroniska pryttlar och reparerat både bilar och väckarklockor.
Men det går så klart inte att luta sig mot gamla meriter eller upplevelser. I synnerhet inte när man befinner sig i både utförslut och uppförslut.
Men för att leva ett rikt liv i fortsättningen krävs det inspiration och en fast tro på att ohälsan försvinner. En stimulans i det vardagliga och mest av allt en ro i tillvaron, en tillvaro utan oroliga tankar och funderingar över hur resten av det förgängliga livet skall se ut.
Som jag ser det nu så har jag några mål och några skyldigheter.
Jag skall färdigställa mitt sista stora projekt "Ett år i Fridhem" och det arbetar jag på dagligen. Jag skall dela av mig av mina kunskaper och peppa en medlem i fotoklubben som har stora möjligheter att bli en framgångsrik fotograf. Sist men inte minst utan främst skall jag försöka ge det stöd jag kan till min sambo i hennes kamp mot sjukdom.
Nå hur hanterar jag vardagen och livet just nu?
Jag har alltid läst mycket böcker, ibland bara fackböcker, ibland bara skönlitteratur, och just nu mycket biografier och skitlitteratur. Jag tittar mycket på YouTube och all den goda musik som finns där. Tyvärr har jag inte riktigt ro att greppa mina egna instrument. Gitarren har jag fått ställa år sidan efter att jag bröt handleden och det kan jag leva med. Men mitt rara keyboard borde jag sitta mer med, men orken saknas.
Politiken och Fridhem då? Jodå, jag finns med i mina gamla nämnder och försöker göra mitt bästa där. Jag försöker också vara med i det allmänna politiska livet. Jag deltar i en del undersökningar hos partiet och även i en undersökning hos Göteborgs Universitet som handlar om väljare i allmänhet så jag försöker påverka enligt min tro och övertygelse. Jag har även sporadiska kontakter med de som styr och ställer i Fridhem.
Just nu är jag lite less över att man röjer både träd och buskar. Det blir säkert bättre för både personal och hyresgäster men tyvärr har man förstört mängder med häckningsplatser för småfåglar och mest av allt för Näktergalar. Man borde ta större hänsyn till de små varelser som utgör grunden i vår existens. Men även här har jag påverkat lite. Vi fick en ny garagedörr som är utmärkt och dörrstängare som gjort livet säkrare för hyresgäster vid en eventuell brand. Inte mycket att komma med kanske men att bli lyssnad på och tagen på allvar gör att jag tror att jag tillför något för andra än mig själv.
Jag har ambitionen att följa med något i rikspolitiken och lokalpolitiken på en högre nivå också och det går väl sådär. I dt lokal konstaterar jag att Miljöpartister är lite märkliga. Det är ett evigt gnäll om miljö utan förankring i verklighet. Anders Englessons retorik i fullmäktige senast kan närmast beskrivas som tröttande pekoral. Han glömde att berätta att april varit kallare än på länge och att maj månad fortsatt på samma tema. Att mars varit varmare än på många år hade har visserligen rätt i men det gäller att ta med hela sanningen. I partiledardebatten gjorde vår vice statsminister bort sig totalt, inte en utan flera gånger men i det fallet behöver jag inte kasta skit det har gjorts eftertryckligt i vår vår bedrövliga medierapportering.
Sist kan jag inte undanhålla dig ett litet resonemang med en lokalpolitiker med ett helt liv inom politiken.
Vi kom att samtala om invandring och integration.
Jag fick höra ungefär:
-Jag tror att invandringen är ett nollsummespel, om invandringen kostar landet en miljard eller låt mig ta i, två miljarder så köper "invandrarna" kläder, mat och bostäder, bilar och annat som ger staten inkomster av moms och skatter som ger samma inkomster som utgifterna.
Min invändning blev:
-Men snälla migration och integration kostar ca 17 miljarder i år.
-Var har du fått de summorna ifrån?
-Från regeringens hemsida.
-Du måste ha fel eller tolkat fel.
-Inte alls det kostar så mycket.
Slutreplik, Det tror jag inte på!
Min reflektion.
En bostad för ett ensamkommande flyktingbarn kan kosta 60.000 per månad.
Vi tar emot 200.000 flyktingar per år (mycket lågt räknat) och bygger mindre är 20.000 bostäder per år. Skall flyktingarna för evigt bo i läger som ger miljonvinster för den nya tidens entreprenörer. Nu är jag lite trött efter allt skrivande och överlämnar år dig slutsatser och reflektioner. KOmmentera gärna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar