Vad är det vi behöver?

Jo vi behöver fler jobb, bättre skola, bättre vård och bättre omsorg men det är tyvärr inte nog med det.
Vi behöver gemensamma värderingar och ett sammanhållet land med respekt för varandra.
Jag menar då inte respekt för ytterligheter eller avvikande åsikter och värderingar. När vi låter förskolebarn delta i Prideparader så har vi vuxna överskridit våra befogenheter. Barn har inga egna begrepp eller uppfattningar om Pride och måste därför få vara barn till de skaffat sig egna uppfattningar i frågan. Små barn skall inte heller placeras i religiösa skolor eftersom barn inte begriper religion.

De flesta politiker är rörande överens om vård, skola,omsorg men det finns några områden som få politiker verkar bekymra sig om och det förvånar och irriterar mig.
I vissa städer och förorter har idag huliganer och gangstrar tagit över makten. Det skjuts dagligen, bilar sätts i brand och man använder sprängämnen för att förstärka sin makt. En massa småungar härjar fritt och kastar sten på polis, ambulans och Räddningstjänst. Snorungarna klagar på att man inte har några lokaler att vara i men när samhället ställer upp med lokaler så bränner man ner dem.
Vi har på senare år fått läsa om rån, våldtäkter och "äldrebrott"  dagligen. Narkotikan flödar fritt på gator och torg
Personer ockuperar privat och offentlig mark och bygger kåkstäder där. Biblioteken har blivit fritidslokaler för vilsna ungdomar. På våra vägar finns "pirater" och vi erbjuds asfaltering och takreparartioner av kriminella gäng. Vid snart sagt varje butiksingång sitter det fattiga människor med en framsträckt mugg och ber om en slant. På senare tid erbjuder de en kvast eller en tidning till försäljning. Priset på varan står sällan i relation till värdet utan det får lite av allmosa över sig trots allt.
Nu i dagarna fick vi till livs en ung flickas bortgång att ta till oss och försöka förstå. Gärningsmännen lär vara "gästarbetare". Vad de arbetat med är okänt men vi behöver inga sådana "gäster".

Den fria rörligheten ställer uppenbarligen oss inför problem som vi vare sig räknat med eller kan hantera.
Vi har uppenbarligen också misslyckats att få våra "nya Svenskar" att förstå Polisens, Räddningstjänstens, Ambulansens och Bibliotekens uppdrag.
Nu löper jag en uppenbar risk att klassas som främlingsfientlig och det får jag ta och acceptera.
Men att som politiker blunda för uppenbara samhällsproblem går inte ihop med mitt uppdrag att företräda alla människor i samhället.

   

Vi måste visst arbeta för bättre skola, bättre omsorg, bättre vård och fler jobb men om vi inte kan eller vågar ta tag i integration eller den vardagsbrottslighet vi dagligen konfronteras med så går vårt samhälle under.
Till sist när jag ändå har ångan uppe. Republikanska föreningen gör sig till åtlöje. Jag är ingen stor vän av kungar eller prinsar och prinsessor. Men att håna människor på grund av börd eller förstånd och handikapp hör inte hemma i vår tid.